policy och riktlinjer

Alkohol- och drogpolicy för Botkyrka folkhögskola

‍Botkyrka folkhögskola ska vara en trygg arbets- och studiemiljö som skapar goda förutsättningar för såväl deltagare som personal att trivas och utvecklas. Skolan ska därför vara helt fri från alkohol och alla typer av droger.

Följande gäller på Botkyrka folkhögskola:

• Droger och alkohol får inte användas på skolan eller vid skolrelaterade aktiviteter som t.ex. studiebesök och friluftsdagar. Det är heller inte tillåtet att ha droger eller alkohol i kroppen, i skolan eller vid skolrelaterade aktiviteter.

• Deltagare får inte ha ett pågående bruk av droger under den tid som deltagaren går på skolan. Detta innebär också att det inte får finnas spår av droger i kroppen, även om drogerna intagits innan studiestart.

• Droger och alkohol får inte finnas eller förvaras i skolans lokaler.

• Deltagare som använder narkotikaklassade läkemedel får endast göra det i enlighet medordination av läkare och ska vid uppmaning vara beredd att visa upp läkares ordination/recept. Med droger innefattas förutom narkotika även dopningspreparat, icke-medicinsk användning av läkemedel liksom lagliga och olagliga nya psykoaktiva substanser, ibland kallade nätdroger. Rutiner i samband med misstanke om alkohol- eller droganvändning. Vid misstanke om att en deltagare innehar och/eller använder någon typ av droger, eller i samband med skolrelaterade aktiviteter har alkohol i kroppen, har skolledningen rätt att kräva att deltagaren medverkar vid ett alkoholutandningsprov och/eller drogtest. Att i en sådan situation göra detta är frivilligt, men om deltagaren väljer att inte göra det måste hen avbryta sina studier. En deltagare som medger pågående droganvändning, som på uppmaning inte lämnar drogtest, som testar positivt eller som hanterar droger måste omedelbart avbryta sina studier. Vid misstanke om att en deltagare förmedlar kontakter eller själv säljer alkohol eller droger kommer detta att anmälas till polisen.

• Vid misstanke om brott mot skolans alkohol- och drogpolicy kontaktas skolledningen.Deltagare som misstänkts för brott mot skolans alkohol- och drogpolicy erbjuds samtal med skolanskurator.

Rökning

Rökning är endast tillåtet utomhus och på anvisade platser.Riktlinjer vid antagning I samband med antagningsintervju informeras alla sökande om skolans alkohol- och drogpolicy.

Vid antagning är riktlinjen att deltagare med ett tidigare alkohol- och/eller drogmissbruk ska ha varit fria från alkoholmissbruk/drogfria sedan minst ett år.

Integritetspolicy för Botkyrka folkhögskolas webbplats

Denna integritetspolicy förklarar hur Botkyrka folkhögskola (”vi”, ”oss” eller ”vår”) samlar in, använder och skyddar information på vår webbplats som är byggd på Webflow. Vi värnar om din integritet och vill att du ska känna dig trygg när du besöker vår webbplats.

Ingen insamling av personlig information via webbplatsen

Vi samlar inte in några personuppgifter direkt via vår webbplats, såsom namn, e-postadress eller telefonnummer.

Användning av tredjepartstjänster och verktyg

Vi använder följande tredjepartstjänster som kan behandla data när du besöker vår webbplats:

  • Google Maps för kartvisning.
  • Instagram, Facebook och TikTok för att integrera innehåll.

Mer detaljer om dessa tjänsters insamling och användning av data finns i respektive leverantörs integritetspolicy.

Vi använder Elfsight för att visa sociala medier från vår Instagram och TikTok på vår webbplats. Den enda information som samlas in är tillfällig teknisk data för att säkerställa tjänstens funktionalitet, den lagras temporärt i Kalifornien.

För mer information om Elfsights hantering av personuppgifter, vänligen se deras integritetspolicy: https://elfsight.com/privacy-policy/

Webflows roll som personuppgiftsbiträde

Vår webbplats är byggd och driftas på Webflow-plattformen. Enligt GDPR agerar Webflow som personuppgiftsbiträde för de personuppgifter som behandlas via plattformen, medan vi som folkhögskola är personuppgiftsansvariga.

Webflow behandlar data i enlighet med ett giltigt personuppgiftsbiträdesavtal som inkluderar EU:s standardavtalsklausuler, samt är deltagande i EU–USA Data Privacy Framework (DPF). Detta innebär att internationella dataöverföringar sker med godkända skyddsåtgärder.

Mer information och fullständiga villkor finns i Webflows EU- och Schweiziska integritetspolicy: https://webflow.com/legal/eu-privacy-policy

Kategorier data som Webflow behandlar

Webflow kan behandla olika kategorier av personuppgifter, inklusive teknisk data som IP-adress, cookies och annan webbplatsanvändardata nödvändig för webbplatsens funktion och säkerhet.

En aktuell lista över Webflows subprocessorer som kan ha tillgång till personuppgifter finns här: https://webflow.com/legal/subprocessors

Rättsliga grunder för databehandling

Behandlingen av personuppgifter sker baserat på de rättsliga grunder som anges i GDPR, bland annat:

  • Om du har gett ditt samtycke (där så krävs).
  • För att uppfylla rättsliga skyldigheter.
  • För våra berättigade intressen, som att säkerställa webbplatsens funktion och säkerhet.

Internationella överföringar av data

Webflow använder godkända mekanismer för internationella dataöverföringar, inklusive:

  • EU–USA och Schweiz–USA Data Privacy Framework (DPF)
  • EU:s standardavtalsklausuler (SCC)
  • UK IDTA (International Data Transfer Agreement)

Cookies

Vi använder nödvändiga cookies för att webbplatsen ska fungera korrekt. Vissa tredjepartstjänster (t.ex. Google Maps) kan också placera cookies via vår webbplats.

Du kan välja att acceptera eller neka användning av icke-nödvändiga cookies via vår cookie-banner när du besöker sidan.

Du har enligt GDPR rätt att:

  • Få information om vilka personuppgifter vi behandlar om dig.
  • Begära rättelse om uppgifterna är felaktiga eller ofullständiga.
  • Få uppgifter raderade om de inte längre behövs eller om du motsätter dig behandlingen.
  • Begränsa behandlingen av dina uppgifter i vissa fall.
  • Invända mot behandling som sker med stöd av berättigat intresse.
  • Flytta dina uppgifter (dataportabilitet) till en annan aktör, om det är tekniskt möjligt.
  • Återkalla samtycke när behandlingen grundas på det.
  • Lämna klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om du anser att vi behandlar dina uppgifter felaktigt.

https://www.imy.se

Kontaktuppgifter

Botkyrka folkhögskola
Adress: Hallundavägen 2
E-post: info@botkyrkafolkhogskola.org

Senast uppdaterad 17-11-2025.

Likabehandlingsplan för Botkyrka folkhögskola

På Botkyrka folkhögskola ska alla – deltagare och personal – känna sig trygga och respekterade. Ingen ska behöva vara orolig för trakasserier eller kränkningar, och alla tecken på sådant ska hanteras skyndsamt och med allvar. Likabehandlingsarbetet omfattar både deltagare och personal och gäller all verksamhet som bedrivs inom ramen för Botkyrka folkhögskola.

Skolans värdegrund utgår från grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, såsom:

  • människolivets okränkbarhet
  • individens frihet och integritet
  • alla människors lika värde
  • jämställdhet
  • solidaritet mellan människor

Syfte

Likabehandlingsplanen syftar till att säkerställa att både deltagare och personal vid Botkyrka folkhögskola har en trygg och respektfull miljö. Planen tydliggör skolans värdegrund och beskriver rutiner för rapportering, utredning och upprättande av handlingsplaner vid diskriminering eller kränkande behandling, i enlighet med diskrimineringslagen.

Vad är diskriminering?

Diskrimineringslagen (2008:567) §4 beskriver sex former av diskriminering, samtliga kopplade till diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

  • Direkt diskriminering: när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan på grund av tillhörighet till en diskrimineringsgrund.
  • Indirekt diskriminering: när en regel eller ett beslut tillämpas på ett sätt som särskilt missgynnar en viss grupp.
  • Bristande tillgänglighet: när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet saknas, till exempel ramp, hiss eller anpassad toalett.
  • Trakasserier: kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
  • Sexuella trakasserier: kränkande behandling av sexuell natur.
  • Instruktioner att diskriminera: när någon uppmanas att diskriminera en annan person.

Trakasserier och kränkande behandling

Definitioner

Trakasserier:
Oönskat beteende som kränker en persons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder).

Kränkande behandling:
Handlingar som utan saklig grund kränker en deltagares eller medarbetares värdighet. Detta kan ske mellan deltagare, mellan personal eller mellan deltagare och personal.

Exempel på trakasserier och kränkande behandling

Exempel kan vara:

  • Fysiska: slag, knuffar, hotfullt kroppsspråk
  • Verbala: nedsättande tillmälen, hån, hot
  • Psykosociala: utfrysning, ryktesspridning, härskartekniker, suckar eller ögonrullningar
  • Text- och bildburna: klotter, lappar, e-post, sms, bilder på nätet
  • Sexuella: tafsande, kommentarer, skämt, blickar, bilder med sexuell anspelning

Dessa handlingar kan förekomma mellan deltagare, mellan personal eller mellan deltagare och personal. Listan är inte begränsad – alla handlingar som kränker den trygga miljön omfattas.

Hur arbetar vi för lika behandling?

Var och en som verkar inom skolan ska främja respekt för varje människas egenvärde och för vår gemensamma miljö, både bland deltagare och bland personal. Särskilt ska den som verkar inom skolan:

  • främja jämställdhet och jämlik behandling mellan deltagare, mellan personal och mellan deltagare och personal
  • aktivt motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning, trakasserier eller rasistiska beteenden

Skolan bedriver ett fortlöpande arbete med aktiva åtgärder i enlighet med diskrimineringslagen. Arbetet omfattar kartläggning av risker, analys av orsaker, vidtagande av åtgärder samt uppföljning och utvärdering, och sker i samverkan mellan personal, deltagare och skolledning.

Vid undervisning och övrig tid på skolan

  • Undervisningsmaterial ska vara fritt från kränkande eller diskriminerande inslag och inte sprida rasistiska eller andra förlegade föreställningar. Undantag kan göras när sådant material används i utbildningssyfte.
  • Personal ska vara tydlig och agera direkt vid tendenser till kränkande behandling.
  • Aggressivt eller kränkande beteende accepteras inte, inte heller som skämt.
  • Samtal om attityder, värderingar och relationer förs som en naturlig del av undervisningen.
  • Deltagarna ska ha inflytande över sina studier och bidra till ett demokratiskt arbetssätt.
  • Likabehandlingsplanen diskuteras i skolrådet.
  • Likabehandlingsplanen är en del av ordinarie undervisning, exempelvis i temaarbete.
  • Trivselfrågor tas upp löpande i undervisningen. Ofta är det den enskilde medarbetaren eller deltagaren som först uppmärksammar tendenser i gruppen.

Åtgärder vid kränkande behandling

  • All personal har skyldighet att rapportera och medverka till utredning redan vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
  • Rapportering:
    • Deltagare rapporterar i första hand till mentor, alternativt direkt till skolledning om personal är inblandad.
    • Personal rapporterar till närmaste chef eller skolledning.
  • Skolledningen utreder händelsen skyndsamt och dokumenterar alla kontakter, åtgärder och beslut, oavsett om det rör personal, deltagare eller relationer mellan dessa.
  • Vid behov upprättas en handlingsplan i samråd med den utsatta, som tydligt beskriver vilka åtgärder som ska vidtas, vem som ansvarar för dem och inom vilken tidsram de ska följas upp. Handlingsplanen följs upp och utvärderas.
  • Vid allvarliga händelser, såsom hot eller våld, ska polisanmälan göras omedelbart.

Kartläggning och uppföljning

  • Mentor informerar varje ny grupp om likabehandlingsplanen. Planen ska vara tillgänglig för deltagarna.
  • En gång per termin genomförs en deltagarenkät om trivsel och trygghet. Resultatet sammanställs och analyseras i personalgruppen.
  • Skolrådet tar del av resultaten.
  • Vid behov upprättas handlingsplan i samverkan med deltagarrepresentanter.
  • Kontroll och utvärdering av likabehandlingsplanen genomförs årligen av personalgruppen och skolledningen.

Uppdaterad 2026-02-10

Måldokument för Botkyrka folkhögskola 2023-27

Botkyrka folkhögskola startade 1997 och är resultatet av visionen om en folkhögskola även i Botkyrka. De som bor här kommer från stora delar av världen, många har en personlig tro och medelåldern är låg. Folkhögskolan har sedan starten haft en tyngdpunkt i allmänna kurser på grundläggande och gymnasial nivå samt olika utbildningar riktade till medlemmar i skolans huvudmannaförsamlingar. Skolan är lokaliserad till norra Botkyrka men ska vara en mötesplats för boende i hela kommunen och det omgivande samhället.

Utgångspunkter:

a) Arbetsformer:

Arbetsformerna och pedagogiken inom folkbildningen skiljer sig historiskt från andra utbildningsformer. Inom folkbildningen, som folkhögskolan är en del av, är målet att undervisningen ska utgå från varje deltagares bakgrund och övertygelsen om att varje deltagare har något att bidra med till gruppen. Skolan bygger sina arbetsformer på folkbildningens idégrunder och utvecklar arbetssättet i takt med förändringar i det omgivande samhället. Av särskild betydelse är den demokratiska samtalskultur som utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat acceptans och tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och upplägg.

b) Syftet med statens stöd:

Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att

1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,

2. bidra till att göra det möjligt för en mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,

3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och

4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Botkyrka folkhögskolas verksamhet ska vara utformad och inriktad så att syftet med det statliga stödet uppfylls.

c) Huvudmannastruktur:

Botkyrka folkhögskolas huvudmän är fem kristna församlingarna i kommunen; S:ta Marias syrisk-ortodoxa församling, S:t Georges syrisk-ortodoxa församling, S:t Petrus och Paulus syrisk-ortodoxa församling, Equmeniakyrkan Tumba samt Equmeniakyrkan Hallunda. Huvudmannaförsamlingarna ser skolan som en viktig resurs i deras samlade arbete både som utbildningsplats och som en del av det diakonala arbetet.

d) Verksamhetens omfattning:

Botkyrka folkhögskola har under de senaste åren växt och har nu en verksamhet på ca 8 000 deltagarveckor. Under perioden 2023-2027 är målet att verksamheten stärks med fokus på långsiktig hållbarhet och stabilitet, såväl kvalitativt som ekonomiskt.

Uppdraget:

1) För VEM ska folkhögskolan finnas till?

Mål:

Fram till 2027 skall Botkyrka folkhögskola …

∙ bidra till att minska utbildningsklyftorna i Botkyrka genom att prioritera utbildningar för människor med låg utbildningsnivå och/eller bristande kunskaper i svenska språket,

∙ bidra till att fler får möjlighet att fullfölja grundläggande och gymnasiala studier,

∙ erbjuda vägar till arbete t.ex. genom relevanta yrkesutbildningar,

∙ arbeta för ökad integration och vara en plats där människor möts och delar erfarenheter, tankar och visioner,

∙ ge möjlighet till utbildning för huvudmännen och dess medlemmar.

2) VAD ska känneteckna folkhögskolans arbete?

Mål:

Fram till 2027 ska Botkyrka folkhögskola bidra till att vidga deltagarnas horisonter och bidra till att göra det möjligt för en mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Detta ska ske genom att …

∙ med folkbildningen som grund stimulera deltagarna att utvecklas som självständiga, bildade, kritiskt tänkande individer,

∙ arbeta för demokrati och stimulera studerande vid folkhögskolan och övriga invånare i kommunen till aktivt deltagande i demokratiskt arbete för utveckling av samhället,

∙ verka för att frågor om religion och livstolkning har en naturlig plats i skolan,

∙ erbjuda möjlighet för deltagarna i de kurser som vänder sig till skolans huvudmän att reflektera över sin kristna tro och tradition,

∙ folkhögskolan är en känd och välsedd aktör för kommunen, i närområdet och bland huvudmännens medlemmar.

Reviderad 2023-04-19

Bakgrund:

Botkyrka folkhögskola startade 1997 och är resultatet av visionen om en folkhögskola även i Botkyrka. De som bor här kommer från stora delar av världen, många har en personlig tro och medelåldern är låg. Folkhögskolan har sedan starten haft en tyngdpunkt i allmänna kurser på grundläggande och gymnasial nivå samt olika utbildningar riktade till medlemmar i skolans huvudmannaförsamlingar.

Skolan är lokaliserad till norra Botkyrka men ska vara en mötesplats för boende i hela kommunen och det omgivande samhället.

Utgångspunkter:

a) Arbetsformer:

Arbetsformerna och pedagogiken inom folkbildningen skiljer sig historiskt från andra utbildningsformer. Inom folkbildningen, som folkhögskolan är en del av, är målet att undervisningen ska utgå från varje deltagares bakgrund och övertygelsen om att varje deltagare har något att bidra med till gruppen. Skolan bygger sina arbetsformer på folkbildningens idégrunder och utvecklar arbetssättet i takt med förändringar i det omgivande samhället. Av särskild betydelse är den demokratiska samtalskultur som utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat acceptans och tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och upplägg.

b) Syftet med statens stöd:

Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att

1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,

2. bidra till att göra det möjligt för en mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,

3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och

4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Botkyrka folkhögskolas verksamhet ska vara utformad och inriktad så att syftet med det statliga stödet uppfylls.

c) Huvudmannastruktur:

Botkyrka folkhögskolas huvudmän är fem kristna församlingarna i kommunen; S:ta Marias syrisk-ortodoxa församling, S:t Georges syrisk-ortodoxa församling, S:t Petrus och Paulus syrisk-ortodoxa församling, Equmeniakyrkan Tumba samt Equmeniakyrkan Hallunda. Huvudmannaförsamlingarna ser skolan som en viktig resurs i deras samlade arbete både som utbildningsplats och som en del av det diakonala arbetet.

d) Verksamhetens omfattning:

Botkyrka folkhögskola har under de senaste åren växt och har nu en verksamhet på ca 8 000 deltagarveckor. Under perioden 2023-2027 är målet att verksamheten stärks med fokus på långsiktig hållbarhet och stabilitet, såväl kvalitativt som ekonomiskt.

Uppdraget:

1) För VEM ska folkhögskolan finnas till?

Mål:

Fram till 2027 skall Botkyrka folkhögskola …

∙ bidra till att minska utbildningsklyftorna i Botkyrka genom att prioritera utbildningar för människor med låg utbildningsnivå och/eller bristande kunskaper i svenska språket,

∙ bidra till att fler får möjlighet att fullfölja grundläggande och gymnasiala studier,

∙ erbjuda vägar till arbete t.ex. genom relevanta yrkesutbildningar,

∙ arbeta för ökad integration och vara en plats där människor möts och delar erfarenheter, tankar och visioner,

∙ ge möjlighet till utbildning för huvudmännen och dess medlemmar.

2) VAD ska känneteckna folkhögskolans arbete?

Mål:

Fram till 2027 ska Botkyrka folkhögskola bidra till att vidga deltagarnas horisonter och bidra till att göra det möjligt för en mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Detta ska ske genom att …

∙ med folkbildningen som grund stimulera deltagarna att utvecklas som självständiga, bildade, kritiskt tänkande individer,

∙ arbeta för demokrati och stimulera studerande vid folkhögskolan och övriga invånare i kommunen till aktivt deltagande i demokratiskt arbete för utveckling av samhället,

∙ verka för att frågor om religion och livstolkning har en naturlig plats i skolan,

∙ erbjuda möjlighet för deltagarna i de kurser som vänder sig till skolans huvudmän att reflektera över sin kristna tro och tradition,

∙ folkhögskolan är en känd och välsedd aktör för kommunen, i närområdet och bland huvudmännens medlemmar.

Reviderad 2023-04-19

Riktlinjer för konflikthantering på Botkyrka folkhögskola

Konflikter ska i första hand hanteras av de personer som är direkt berörda, utan extern inblandning. Varje individ har ett eget ansvar för konflikten som uppstått.

Med konflikt avses en situation där det har blivit svårt eller omöjligt för en person att umgås eller samarbeta med en annan inom skolans verksamhet. Alla som upplever en konflikt eller svårigheter i relation till någon annan ska tas på allvar, även om det endast är en av parterna som upplever sig drabbad.

Konflikt mellan deltagare

Vid konflikt mellan två eller flera deltagare gäller följande arbetsgång:

  1. Egen lösning
    Mentor uppmanar de inblandade att själva försöka lösa konflikten genom samtal utan mentors medverkan. Mentor informerar om nästa steg om konflikten inte kan lösas mellan de inblandade.
  2. Mentors stöd
    Om konflikten kvarstår efter samtalet kallar mentor till enskilda samtal med varje inblandad person för att bilda sig en egen uppfattning om situationen. Mentor bedömer därefter om situationen kan lösas med mentors hjälp eller om skolledningen behöver kontaktas.
    Om mentor bedömer att situationen kan lösas utan ytterligare stöd vidtas de åtgärder som krävs.
  3. Kontakt med skolledning
    Om mentor bedömer att konflikten inte kan lösas med mentors hjälp kontaktas rektor eller biträdande rektor. De inblandade deltagarna ska informeras om detta.
  4. Ledningens handläggning
    Rektor och/eller biträdande rektor har samtal med mentor, som redogör för sin bild av situationen och de tidigare samtalen. Därefter hålls enskilda samtal med de inblandade deltagarna för att skolledningen ska kunna bilda sig en egen uppfattning.
    Rektor/biträdande rektor fattar beslut om handlingsplan. Handlingsplanen ska tydligt ange vad som förväntas av respektive part och delges både deltagarna och mentorn skyndsamt. Målet är en skolsituation där ingen part mår dåligt.
  5. Uppföljning
    Uppföljning sker senast en månad efter att handlingsplanen utfärdats. Om konflikten kvarstår uppdateras handlingsplanen.

Konflikt mellan lärare och deltagare

Om en konflikt uppstår mellan en lärare och en eller flera deltagare kan deltagaren vända sig till annan personal. Denna person ska uppmana deltagaren att i första hand ta kontakt med den berörda läraren. Om deltagaren/deltagarna inte vill prata med läraren kontakts rektor/biträdande rektor.

Personal som inte är direkt involverad i konflikten ska förhålla sig neutral.

  1. Lärarens ansvar
    När läraren blir medveten om konflikten kallar hen berörda deltagare till samtal. Om konflikten inte kan lösas på denna nivå kontaktas rektor/biträdande rektor.
  2. Skolledningens samtal
    Rektor/biträdande rektor kallar till enskilda samtal med läraren och deltagaren/deltagarna för att ta del av respektive parts bild av konflikten.
  3. Handlingsplan
    Rektor/biträdande rektor upprättar handlingsplan. Handlingsplanen ska tydligt ange vad som förväntas av respektive part och delges snarast.
  4. Uppföljning
    Uppföljning sker senast en månad efter handlingsplanens fastställande. Om konflikten kvarstår uppdateras handlingsplanen.

Konflikt inom personalen

Om en konflikt uppstår mellan två eller flera kollegor ska övrig personal förhålla sig neutral. Följande arbetsgång gäller:

  1. Direkt dialog
    De berörda kollegorna ska snarast boka tid för möte, där situationen reds ut. Om konflikten inte kan lösas på egen hand kontaktas rektor/biträdande rektor. En konflikt får inte ignoreras om den påverkar koncentration och sinnesstämning.
  2. Enskilda samtal
    Rektor/biträdande rektor kallar till enskilda samtal med varje kollega för att bilda sig en uppfattning om situationen. Kollegan kan ha med stödperson. Samtalen dokumenteras och delges endast de som deltog.
  3. Gemensamt samtal
    Rektor/biträdande rektor kallar till samtal med alla inblandade parter på neutral plats. Endast de inblandade parterna deltar. Mötet dokumenteras och delges endast deltagarna.
  4. Handlingsplan
    Rektor/biträdande rektor upprättar handlingsplan i samråd med kollegorna. Handlingsplanen ska tydligt ange vad som förväntas av respektive part och delges samtliga inblandade.
  5. Uppföljning
    Uppföljning sker senast en månad efter handlingsplanens fastställande. Om konflikten kvarstår uppdateras handlingsplanen. Dokumentation delges endast berörda personer.

Konflikt mellan anställd och rektor/biträdande rektor

Vid konflikt mellan en anställd och rektor eller biträdande rektor ska övrig personal förhålla sig neutral. Den anställde ansvarar för att ta upp problem så tidigt som möjligt. Den skolledare som inte är part i konflikten deltar som neutral facilitator i processen.

  1. Samtal
    • Om konflikten gäller rektor, deltar biträdande rektor som neutral facilitator.
    • Om konflikten gäller biträdande rektor, deltar rektor som neutral facilitator.
    • Samtalet genomförs konstruktivt med fokus på lösning.
  2. Ansvar och lyhördhet
    • Den skolledare som är neutral ansvarar för att samtalet är strukturerat och att alla parter blir hörda, utan att ta ställning.
    • Den anställde ansvarar för att lyssna och i möjligaste mån acceptera arbetsgivarens svar.
  3. Handlingsplan
    • Handlingsplan upprättas av den neutral skolledaren i samråd med den anställde. Planen ska tydligt ange förväntningar på respektive part.
  4. Uppföljning
    • Uppföljning sker senast en månad efter handlingsplanen fastställts. Om konflikten kvarstår uppdateras handlingsplanen gemensamt.

Uppdaterad 2026-02-09